Söndag.

Bara en liten och enkel fråga.
HUR I HELVETE KAN HELGEN GÅ SÅ SNABBT?

Nej jag är inte bitter.
Jag tycker bara att tiden är orättvis, elak, ja kalla den vad ni vill utom något som har en klang av positivitet. För det finns inget positivt med att helgen rusar förbi. Nu är det bara en kort natts sömn sedan börjar en ny nedräkning... I soffan... På jobbet... I bussen. Jippi.

Allt jag vill göra är att skicka av en harang med svordomar. Men det passar sig inte. Eller vänta. Det är min blogg. Skruttan sover och dessutom kan hon inte läsa än.

Helvetesjävlaskitförbannadeäckelmåndagsmorgonsomsnartärhärfaaaaan.

Nu mår jag... Bättre. Kanske. Sova.



Älskade trollunge.
Du är det mest fantastiska som finns.
Du är orsaken till att jag trots allt kommer stiga upp med ett leende imorgon.